Hej EvaKarin..

Det känns så konstigt allting nu, för det känns verkligen inte som att du är borta..

Känns som att du ska komma hem när som helst och se allt som vi har gjort för dig där hemma.

Idag kom det en konteiner som vi har lastat en massa saker i, saker som du själv aldrig klarade av att göra dig av med även fast du ville. Men vi har gjort det åt dig idag, röjt undan massor med skräp och sånt.

Uppe på vinden är det lite saker kvar som vi håller på att sortera, vi har kommit mer än halvvägs iaf:)

När vi har röjt undan allting där uppe och fått in alla dina saker som ska vara kvar från vinden in i fårrådet så ska vi börja ordna material så att vi kan börja isolera och sätta upp väggar där uppe, för att sen inreda det och göra det mysigt. Precis som du ville ha det..

Vi har hittat en massa fina saker som du haft nerpackat i lådor som vi ska sätta upp där.
Hoppas du är stolt över oss..

Det är så tomt utan dig EvaKarin, vi saknar dig så mycket allihopa.
Fred grinar direkt han blir påminnd om att du inte finns bland oss längre, det gör så ont att se honom såhär trasig.
Och det känns så fel när jag inte kan grina mer, jag förtränger väl känslorna genom att hela tiden hålla mig sysselsatt?
Men jag vet att när vi har börjat göra det mesta klart och stannar av så kommer allting att komma för oss alla..

Tänker på dig hela tiden..

Älskar dig.
/Micaela Enberg